Häromdagen begav sig undertecknad, träningskamrat Erik, ordförande Anders, tränare Håkan samt ingenjör Edvin ner till Falun för att leverera bilar av mindre modell. Att bilarna var högerstyrda gjorde saken lite svårare när man blåste på längs E4 söderöver. Till en början kändes det helt felvänt när man t.ex. skulle svänga i en rondell och man satt på fel sida i bilen. Det löste sig emellertid och efter några timmars kortege kunde vi anlända till Falun där vi tränade lite, och sedan åkte hem igen. Träningen bestod av backloppen liknande de vi gör hemma, men skillnaden var att vi nu sprang i en backe och inte i ett sandtag som vi brukar. Det gick dock bra, bra tempo i passet och lagom trötta trängde vi in oss i en bil och tuffade hem igen. Passet övervakades dessutom av tränarexpertis bestående av Torbjörn ”Grycksboexpressen” Eriksson som hedrade oss med sin närvaro när vi sprang oss flåsandes upp för backen nära backhopparbacken på Lugnet i Falun. En rolig liten dagsutflykt!
Dock är det strax dags att åka igen. Då sticker jag, Erik och Håkan till Växjö. Coach Håkan har något uppdrag på gång och vi andra hänger lydigt på och tittar till läget i den småländska staden. Pernilla kommer också komma dit vilket är mycket bra!
I övrigt var jag och handlade idag och dagens konstaterande tillsammans med Erik var att priset på makrill börjar nå smärtsamma höjder. Vi hoppas på en prissänkning snarast.
Sparat under: Friidrott, Träning, Vardag | Etiketter: Grusgropen, Skatteverket
Första träningsveckan är avklarad. Grusgropspasset gick väldigt bra och det var kul att komma ut dit och få ösa på uppför sandtaget igen. Dock var det med viss oro man körde igång. Redan efter första serien av fyra kände man att låren var stumma, förmodligen i chocktillstånd efter den bryska starten på dagen. Dock blev det bättre ju fler lopp man körde och det var väl förmodligen inget mer än ett ytterliggare tillstånd av ovana som fanns i min kropp. Erik klarade av passet bra och nästa vecka när vi hunnit anpassa oss ännu mer till träningen kommer det nog bli bra ös där.
Liksom att den typ av träning man gör nu är den mest oglamorösa, den som gör mest ont och är längst ifrån det man gör när det är säsong så är den ändå väldigt rolig att göra. Man uppskattar ändå känslan av att ”köra slut på sig själv” och att få springa tills benen inte bär. Det är ändå en ganska kort tid på året man gör den här typen av träning vilket gör att den är hanterbar. Men som tävlingsmänniska gillar man att slita och då får man sitt lystmäte nu.
Häromdagen fick jag ett brev från skatteverket som upplyste mig om att jag hade en skuld till dem på hela två kronor. Det är lite humoristiskt att de bemödar sig att skicka ut brevet till mig för skulden á två kronor när det kostar dem 5,50 i porto vilket då innebär att de går 3,50 kr back på att driva in min skuld. Lite kul är det allt!
Idag är det vila, då går jag istället igenom skadeståndsrätt med mina vänner Grauers och Kjellström och boken ”Tentamensfrågor med lösningar”.
Fem dagar har gått av höstträningen och den förnekar sig inte på något sätt. Häromdagen samlades Hamstringsklubben för det första av höstens möten. I Hamstringsklubben kör vi hamstringsstyrka av olika slag. Varierande hälsosamma- och ohälsosamma övningar blandas med kvidande, skratt och smärta. När man går därifrån har man problem att lyfta underbenet ordentligt, det känns helt enkelt som om det tar emot bara. Dagen efter (igår) kände man sig lite mör och nu idag är det faktiskt ännu värre. Känns kul! 
Som grädde på moset körde vi igår ett tretimmarspass som började i gymmet och slutade på badhuset. En rätt behaglig fredag med andra ord.
Om Aerobic321 är ett mytomspunnet pass är dagens än mer legendariskt, nämligen grusgropspasset. I det passet tar man en grusgrop men lämplig brant lutning och så springer man uppför den tills man är helt slut. Många tappra sprinters har knäckts i vår grusgrop och lämpligt nog ligger den så ociviliserat till att ingen kan höra dig skrika. Dagens pass är det första för i år och eftersom solen skiner och det är ganska varmt kan det bli en frisk upplevelse.
Jag återkommer efter passet!
Nu har det börjat på allvar. Den mjuka uppstarten är som bortblåst och nu har vi utan skyddsnät kastats in i den brutala träningen inför nästa år. I söndags började det på allvar med djävulspasset Aerobic321. 800 m på tre minuter, vila två minuter, 600 m på två minuter, vila en minut, 300 m på en minut, vila fem minuter och sedan om igen. Första 800-loppet gick hyfsat, 600-ingen var besvärlig och 300 hanterbar. Andra 800 var tre minuter kamp, andra 600 brutal och sista 300 en lång färd mot vilan. Det var helt klart en tuff uppstart och med krampande vader, illamående efter tre spyförsök och hög puls begav jag mig hemåt igen. Förhoppningsvis kommer det gå lite lättare nästa gång.
Styrkan idag gick desto bättre. Knäböj, axelpress, dips med mera betades av i vårt kära gym på Nordichallen. Det är som tidigare nämnt inte direkt formdrivande träning man företar sig nu. Tur att det är långt till säsong.
Som bekant startade träningen häromdagen och det kan kroppen intyga. När man märker att armen är trött bara man lyfter den över huvudet är det ganska illa. På grund av träningsvärken i baksida lår går man runt som en cowboy när man rör sig. Dagen till ära hade coach Håkan sytt ihop ett nätt cirkelpass som såg behagligt ut på förhand. Det visade sig vara långt ifrån sanningen. När två av fyra varv var avverkade märkte jag att armarna, magen och höftböjarna inte riktigt hängde med. Det var klen tröst med att tänka att man hade bara hälften kvar. De två sista varven var ganska plågsamma men roddes hem till slut ackompanjerat med svärord, stönanden och skratt från coachens håll. Cirkeln var på fyra varv med 30 sekunders vila och 30 sekunders arbete följt av fem minuters seriepaus. Snabba knäböj, snabba situps, burpeeshopp, fällkniven och armhävningar. Prova gärna hemma!
Dagen till ära vaknade jag dessutom med nackspärr vilket inte gjorde passet roligare. Dock löste teamet på Teamed det och lindrade det till en hanterbar nivå. Inte så kul att gå omkring som Quasimodo, framförallt inte när man ska träna. Hoppas det är ännu mindre i morgon.
